62
vudliggare, 1875). De rörde den vid denna tid aktuella s. k. konstitutionella konflikten mellan regering och riksdag, som uppkommit, då 1874 års riksdag beslutat nedsätta anslaget till kommerskollegium med 6,000 kr., men K. M:t på föredragning av civilministern P. A. Bergström förklarat sig icke kunna bifalla denna nedsättning i ett ordinarie anslag och befallt statskontoret att upptaga anslaget till oförändrat belopp. Hjärne anlade en strängt historisk-juridisk synpunkt på frågan men fann riksdagens rätt att indraga eller minska »ordinarie anslag» enligt grundlagen oomtvistlig och varnade ur sund konservativ synpunkt för att på ett otillbörligt sätt inblanda frågan om den politiska nyttan i och för sig av riksdagens envälde över statens utgifter. Hjärnes ömtåliga känsla för rättens helgd kommer här till synes. »Lagen är av forno högst i Sveriges rike. Han står över både konung och folk, både råd och ständer.»
Under 1870-talets senare år och 1880-talet var Hjärne mindre verksam som publicist. En och annan gång finner man dock artiklar, gångna ur hans hand, ehuru vanligen utan utsatt namn, och ofta röjande hans stridbara lynne. En sådan var t. ex. det även för att vara från Hjärne ovanligt kraftiga angreppet på utrikesministern friherre Hochschild (Sv. Dagbladet 24⁄4 1885), som drogs till ansvar för av hans departement ådaga-
