104
kurtis. Hon skulle nog själf dra försorg om att den blef löjlig.
— Ni har inte alls dansat i kväll, herr Wold.
— Nej, jag måste tala litet om affärer med herrarne.
— Och det tror ni är viktigare än att dansa?
Ja, det trodde han visst, sade han skrattande.
— Ni tror att ni kan komma fram i världen oss förutan? — sade hon och såg gäckande på honom.
Men Törres förstod icke riktigt, och såg från henne på damen midt emot, emedan en ny tur skulle begynna.
Då de åter kommo i lugn, sade fru Steiner:
— Har ni någonsin sett en man lyckas utan kvinnors hjälp?
Nu förstod Törres och svarade hastigt:
— Jag har känt en man, som gifte sig till en stor gård, men han blef ändå ingenting annat än en käring i all sin tid. Det kommer an på, ser ni. . . .
— Åh ni tar alt så simpelt! — utbrast hon. — Vet ni värkligen någonting mäktigare än kvinnan?
— Ja, mannen, då han har pengar, — svarade Törres och skrattade så att hans gulhvita starka bondtänder lyste.
Han föreföll henne nästan hemsk, denna råa kraft, som gick förklädd här inne bland tanklösa unga flickor, löjtnanter och blommor. Hon ville minsann inte ha mera att göra med sin upptäkt; Julie skulle gärna få honom.
