— Huru långt har du kommit?
Och så berättade öfverläraren om den bok för folkskolan, som han skulle skrifva. Den skulle begynna så här:
„Då du träder ut på gatan, trampar du på en solid stenläggning; — hvem har lagt den? — och hvem har betalat arbetet?“
Från denna början skulle hela samhällslifvet förklaras för barnen, så att de gradvis skulle få lära sig alla institutioners och auktoriteters sammanhang och rot i det gemensamma hela, så att folket redan i ungdomen skalle bli medvetet om sin själfständighet och icke längre förtryckas af de gamla fördomarne att polis, rättsväsende, skatter och präster funnos till endast för att de stora skulle kanna begagna sig af dem emot de små.
Men hela detta stora mellanparti af boken fick han icke riktigt färdigt, hvaremot han hade klart för sig slutet, och därmed var han mycket nöjd: „öfverst står kungen såsom en oansvarig guldknapp.“
Eller också var det Hamre, som sade åt Kröger:
— Har du ännu inte valt tomten?
Och sedan talade de om den stora soppkokningsanstalt, för hvilken Kröger i åratal hade sparat penningar.
Han hade en fullständig plan om huru soppan i blankpolerade kopparkittlar kokhet skulle köras till skolorna klockan half tolf. Alla skolbarn skulle få äta en stor portion soppa med bröd, så att de under vintermånaderna kunde komma varma och mätta från skolan, utan att behöfva
