Hoppa till innehållet

Sida:Jane Eyre (sv).djvu/200

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
194
jane eyre.

själstillstånd, hvari jag sedan fjorton dagar befann mig. Sedan äfven förnuftet framträdt och talat på sitt vanliga lugna, klara och rättframma sätt, visat huru jag bortkastat det verkliga och ursinnigt nappat efter idealet, fälde jag sjelf den domen, att en större dåre än bemälde Jane Eyre aldrig andats på jorden; att en mera fantastisk idiot aldrig dårat sig sjelf med ljufva lögner och sväljt gift, som om det varit nektar.

»Du», sade jag till mig sjelf, »skulle således vara en favorit hos mr Rochester! Du skulle vara begåfvad med förmågan att roa honom! Du skulle i något afseende vara af något slags vigt och betydelse för honom! Gå! din dårskap äcklar mig. Du har äfven funnit ett nöje uti några tillfälliga tecken till företräde — några högst tvetydiga tecken, visade af en gentleman af stånd och en verldsman mot en underordnad och oerfaren person. Huru vågade du sådant? Stackars enfaldiga dåre! kunde inte ens ditt eget bästa göra dig klokare? Du upprepade för dig sjelf denna morgon den lilla scenen föregående natten! — Hölj ditt ansigte och skäms! Han sade några berömmande ord om dina ögon, eller hur? Förblindade fjolla! Öppna dessa skumma ögon och betrakta din omätliga narraktighet. Det är inte godt för någon qvinna att smickras af en man, som står öfver henne och inte kan falla på den tanken att gifta sig med henne; men det är en galenskap hos hvarje qvinna att nära och underhålla en hemlig kärlek, hvilken, om den är okänd och obesvarad, måste förtära dens lif som underhåller densamma, och som, om den blir känd och besvarad, likt det flyktiga irrskenet måste föra till sumpiga vildmarker, hvarur man sedan icke är i stånd att undkomma.

»Lyssna derföre, Jane Eyre, till din dom: i morgon sätter du framför dig din spegel och tecknar med blyerts troget din egen bild, utan att mildra ett enda fel, förbigå en enda hård linie, eller förbättra en enda oregelbundenhet; och sedan skrifver du derunder: ’Porträtt af en fattig, ful guvernant af låg härkomst.’

»Sedan tager du ett stycke fint och slätt elfenben — du har ett sådant färdigt i din låda — tager sedan din palett och tillblandar dina finaste, klaraste och friskaste färger, väljer derpå din spetsigaste kamelhårspensel, tecknar