Sida:Jane Eyre (sv).djvu/309

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
35
jane eyre.

verlden — från skuggornas rike, och det berättar hon för mig, då hon möter mig ensam här i sena qvällen! Om jag vågade, skulle jag vidröra er, för att öfvertyga mig om huruvida ni är en kropp eller en skugga; men jag kunde lika gerna försöka att taga fatt på ett af de irrbloss, som dansa omkring i träsken. Ni lilla landstrykerska!» tillade han efter ett ögonblicks uppehåll. »En hel månad blir hon borta, och när hon ändtligen kommer tillbaka, så har hon glömt mig helt och hållet, det kan jag svära på.»

Jag visste, att det skulle vara ett nöje att åter sammanträffa med min husbonde, om ock detta nöje stördes af den föreställning, att han snart skulle upphöra att vara det, och genom medvetandet att jag var honom likgiltig; men mr Rochester egde alltid en så obegränsad makt att lyckliggöra andra (åtminstone tyckte jag så), att man kunde sägas lefva kräsligen, om man blott finge upplocka de smulor, som han strödde omkring åt sådana stackars kringirrande, främmande foglar, som jag. Hans sista ord voro liksom balsam för mitt sorgsna hjerta: de tycktes innebära att det för honom hade något att betyda, om jag glömde honom eller ej. Och han hade talat om Thornfield som mitt hem. — Ack, att det så varit!

Han aflägsnade sig ej från stättan, och jag ville icke gerna be honom gå undan. Efter några ögonblicks tystnad frågade jag honom om han varit i London.

»Ja; ni är andeskåderska och har förmodligen på det sättet fått veta det?»

»Mrs Fairfax har berättat mig det i ett bref.»

»Och underrättade hon er också om hvad jag hade för ärende?»

»Ja, det finnes knappast någon, som inte vet det.»

»Ni får lof att se vagnen, Jane, och säga mig, om inte mrs Rochester har skäl att vara belåten med den, och om hon inte, då hon sitter tillbakalutad på de purpurröda kuddarna, kommer att likna drottning Boadicea sjelf. Jag skulle bara önska att jag i afseende på det yttre passade litet bättre tillsammans med min tillkommande hustru! Säg mig nu, ni som ändå har något trollskt i er natur — skulle ni inte kunna gifva mig en talisman, en kärleksdryck eller någonting dylikt, som kunde förvandla mig till en vacker karl?»