Sida:Jane Eyre (sv).djvu/348

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
74
jane eyre.

skulle ju födas först omkring klockan åtta följande morgon, och jag ville vänta och först öfvertyga mig om att hon kommit lefvande till verlden, innan jag satte henne i besittning af sin egendom. Nog af, att i det der klädskåpet midt emot mitt toilettbord hade kläder, som påstodos tillhöra henne, undanträngt den svarta rock och den halmhatt jag begagnat i Lowood; ty mig tillhörde ej denna bröllopsskrud, denna perlfärgade sidenklädning och denna dyrbara spetsslöja, som hängde der i stället. Jag tillstängde skåpdörren för att slippa se den sällsamma, spöklika drägten, från hvilken nu — klockan nio på qvällen — ett spöklikt skimmer föll in i mitt mörka rum. »Jag vill lemna dig ensam med dig sjelf, du bleka dröm», sade jag; »jag är varm och feberspänd; jag hör vinden brusa derute; jag vill gå ut och låta den blåsa på mig.»

Det som försatt mig i denna upprörda sinnesstämning, var icke blott den ansträngning förberedelserna till resan kostat mig; icke blott aningen om en stor förändring — om ett nytt lif, som skulle begynna med morgondagen: båda dessa omständigheter hade utan tvifvel sin andel i att uppväcka den oroliga, upprörda sinnesstämning, som förmådde mig att så sent på aftonen begifva mig ut på de mörka fälten; men det fans en tredje, som utöfvade ett ännu större inflytande än de.

En besynnerlig, pinsam känsla hade gripit mitt hjerta. Det hade händt mig något, som jag icke kunde begripa: ingen mera än jag visste af det eller hade sett det; det hade egt rum förliden natt. Mr Rochester hade ej varit hemma denna natt och var ännu icke återkommen. Affärer hade kallat honom till ett litet landtgods, som han egde på trettio mils afstånd från Thornfield — affärer, som han nödvändigt i egen person måste afsluta före den tillämnade afresan till kontinenten. Jag afbidade nu hans återkomst, längtande att nedlägga mina bekymmer i hans sköt, och bedja honom om lösningen af den gåta, till hvilken jag omöjligt kunde finna någon ledtråd. Vänta till dess han kommer, min läsare, och då jag för honom afslöjar min hemlighet, skall du äfven få del af förtroendet.

För att skydda mig för den häftiga sydliga vind, som blåst hela dagen i ända utan att en enda regndroppe fallit, begaf jag mig till fruktträdgården. I stället för att sakta