Sida:Jane Eyre (sv).djvu/38

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
32
jane eyre.

var stelnadt och fruset under inflytandet af den stränga vinterkylan.

Från detta fönster kunde man se portvaktarstugan och landsvägen, och just i detsamma som jag med min varma andedrägt hade befriat fönsterrutan från en så stor del af det silfverhvita löfverk, hvarmed den var höljd, att jag kunde se ut, fick jag se grindarna öppnas och en vagn rulla in på gården. Med likgiltighet såg jag den köra upp; vagnar kommo ofta till Gateshead, men ingen medförde någonsin besökande, för hvilka jag intresserade mig. Åkdonet stannade framför porten, ringklockan ljöd högt, och den ankommande blef insläppt. Allt detta brydde jag mig ej stort om; min kringirrande uppmärksamhet fann snart ett nöjsammare föremål i en liten hungrig sparf, som satt och qvittrade på grenarna af ett aflöfvadt körsbärsträd, som stod tätt intill muren nära fönstret. Qvarlefvorna af min frukost, som bestod af bröd och mjölk, stod ännu qvar på bordet, och sedan jag söndersmulat ett stycke semla, försökte jag att öppna fönstret, för att lägga ut smulorna på fönsterblecket, då Bessie kom springande uppför trapporna och in i barnkammaren.

»Se så, miss Jane, skynda er och tag utaf er ert förkläde; men hvad gör ni der för slag? Har ni tvättat ert ansigte och edra händer i dag?» Innan jag svarade, gaf jag fönstret ännu en knuff, ty jag ville ej att fogeln skulle gå miste om sitt lilla kalas. Fönstret gaf vika. Jag strödde ut smulorna dels på fönsterblecket, dels på grenarna. Derpå tillslöt jag fönstret, och svarade:

»Nej, Bessie, jag har just nyss slutat damma.»

»Lata och vårdslösa unge! Och hvad gör ni nu? Ni rodnar, som om ni hade gjort något ondt. Hvarföre öppnade ni fönstret?»

Jag blef besparad allt bryderi att svara, ty Bessie tycktes ha allt för brådtom för att ha tid att lyssna till några förklaringar. Hon drog mig till tvättställningen, gnuggade mig obarmhertigt, men lyckligtvis helt kort, om ansigte och händer med såpa, vatten och en grof handduk, snyggade mitt hufvud med en hårborste, knöt af mig förklädet, ledde mig sedan till trappan och tillsade mig att skynda mig ned i salen, emedan man ville tala vid mig.