Sida:Jarl Charpentier Buddha 1910.djvu/52

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

50

icke se honom i hans sista ögonblick.’ Då Mallafurstarne och deras söner, svärdöttrar och hustrur hörde den ärevördige Ananda tala på detta sätt, blefvo de ängsliga, bedröfvade och öfverväldigade af smärta, och somliga af dem refvo af håret och klagade högt, sträckte ut armarna och jämrade sig, kastade sig på marken och rullade hit och dit ropande: ’alltför snart skall den fullkomlige gå in i nirvāna, alltför snart skall den helige ingå i nirvāna, alltför snart skall världens ljus utsläckas.’ Och Mallafurstarna med sina söner, svärdöttrar och hustrur, som alla voro ängsliga, bedröfvade och öfverväldigade af smärta, följde efter Ananda ut till sāla-parken Upavattana.

Då tänkte den ärevördige Ananda följande: ’om jag låter hvar och en Malla särskildt betyga den helige sin vördnad, skall natten förgå, utan att de hinna med det. Om jag nu skulle ställa upp Malla’erna från Kusinārā i familjer och föra dem till den helige med orden: ’en Mallafurste med det och det namnet omgifven af söner, hustrur, lifvakt och hoffolk böjer sitt hufvud för den heliges fötter.’ På detta sätt lät den ärevördige Ananda Malla’erna från Kusinārā betyga den helige sin vördnad under den första nattväkten.

Just då uppehöll sig en tiggarmunk vid namn Subhadda i Kusinārā. Och denne Subhadda fick höra: ’i denna samma natt, i den sista nattväkten skall asketen Gotama ingå i nirvāna.’

Då tänkte tiggarmunken Subhadda så här: ’Jag har hört af åldriga asketer, gamla lärare och lärares lärare, att ’blott vid sällsynta tillfällen uppträda fullkomliga, heliga, helt och hållet upplysta män i värl-