Sida:Jarl Charpentier Buddha 1910.djvu/71

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

69

’jag vill icke ha pilen utdragen, förrän jag fått veta från hvilken by, köping eller stad den man var, som sårade mig’; eller: ’jag vill icke ha pilen utdragen, förrän jag fått veta, om mannen använde en lång eller kort båge’; eller: ’jag vill icke ha pilen utdragen, förrän jag fått veta, om bågsträngen var af svalört eller bambu eller senor eller mjölkved’; eller: ’jag vill icke ha pilen utdragen, förrän jag fått veta, om pilskaftet är af rör eller af något annat’; eller: ’jag vill icke ha pilen utdragen, förrän jag fått veta, om fjädrarna på pilskaftet äro af en gam, en häger, en falk, en påfågel eller en stork’. Hvad tror du, Mālunkyāputta: skulle icke den mannen dö, innan han fått svar på sina frågor? Och på samma sätt, Mālunkyāputta, är det med den, som säger till mig: ’jag vill icke blifva hos den helige och föra en helvig vandel, förrän han förklarat för mig, om världen är evig eller icke evig o. s. v. Den mannen skulle dö, innan den fullkomlige hunnit säga honom allt detta.

Ty, Mālunkyāputta, om man antager läran, att världen är evig, så för man icke därför en helig vandel; ej heller, om man antager den läran, att världen icke är evig. Ty födelse, ålder och död, smärta och klagan, lidande, sorg och förtviflan finnas dock alltid kvar, och det är dessas förintelse jag förkunnar. Och om man anser, Mālunkyāputta, att den fullkomlige existerar efter döden, eller att han icke gör det, eller att han både gör det och icke gör det, eller att han hvarken gör det ena eller det andra, så för man icke därför en helig vandel. Ty födelse, ålder och död, smärta och klagan, lidande, sorg och förtviflan finnas dock alltid kvar, och det är dessas förintelse jag förkunnar.