tils de blifwit gulbrune och likasom glänsande; men håller sådant för onödigt, emedan hammelswansarne äro af sig sielfwa fete nog.
Entréer och Hammel-Stekar.
Deri plägar man sticka 3 à 4, flera eller fåare, råckenbolls klyfter, hwaraf fårsteken får en smak, som högt älskas af många. De stickas in i det tjockaste köttet på steken ända til Lårbenet. Holet göres aså, at man kan ränna stekspettet derin, när man sätter op steken, at det ej må wara öpet och tomt, och saften rinna derigenom ut.
Ängelsk Får-Pastay.
Til at gifwa tydeligit begrep om den Ängelska smaken, har jag welat beskrifwa denna pastayens tilredning, hwilken sker på följande sätt. Man hugger coteletterna af en eller twå Får-framfjerdingar, och delar dem så, at twå refben sitta i hwardera biten. Den tjockaste ryggknotan huggest bårt, men de öfriga låter man sitta wid. Med en stor huggknifsbak slår man 3 à 4 slag twärt igenom och öfwer coteletterna i rad efter hwarandra, så at imellan hwart slag blir et litet halft twärfingers rum, hwilke hållas tilsamman af senorna, och se ut som fyrkantige tärningar;
