Lambhufwuden stekta på halster.
Lambhufwuden klyfwas i tu, bloden drages wäl utur, håret kokas af, mungiporne och öronen göras wäl rene, och de swarte ögonstenarne tagas ut. Derpå kokas hufwuden i kort bouillon, med litet salt, göras sedan kalla, doppas i smör, och beströs med rifwit bröd, som är blandadt med litet fint hackad persilja, peppar och salt, samt stekas på halster, at de få wacker färg. Derefter kokar man lamblungor i watten, hackar dem rätt fina, swetsar litet schialotten-lök i färskt smör, lägger lung-hassien deri, och låter den koka tillika med god kalf-bouillon, litet fint hackad persilja, citronskal, litet muskotblomma, salt, en näfwa rifwit bröd, och en bit färskt smör så stor som et ankägg. Wid anrättningen kramar man litet citron-saft, eller slår litet dragon-ättika i lung-hassien eller moset, hwilket då slås i et fat, under de på halster stekta lambhufwuden. Denna rätten smakar rätt så wäl i läckra munnar, som någon annan: ty den lung-hassien, som medfölger, göres ej såsom lungmos, hwilket smolige tilreda af lunga och lefwer sammanhackade, med mycket corinter, socker och ättika, at saucen blir lång och smakar sötsur: ej besinnandes, at lefren gör moset färskt,
