örmageskinnen läggas deri; äfwenwäl på proportion imellan mjölkens och skinnens myckenhet; samt huru mycket eldmörja bör läggas öfwer och under, då cremen skall löpa tilhopa. Detta kan ej så tydeligen sägas, som det bör, emedan mjölkens warma måste pröfwas med känseln, och eldens starklek med synen. Fördenskull, emedan dertil ej fordras någon kostnad, är bäst, at för egen öfning, göra försök med et qwarter mjölk och örmagar, efter den gjorda föreskriften, til dess man råkar at få cremen sådan som den bör wara. När man ock fått cremen färdig, så aktar man sig, at man ej sticker deri: ty deraf blifwer han wasslig. I stället för örmagsfkinn kunna Gumsstånd nyttjas. Dessa tagas efter wårlamb, som äro slagtada uti Augusti eller September månader. Man förwäller dem, flår hinnorna af dem, får dem i tunna skifwor, lägger skifworna på papper, och ställer dem på en bakugn, som mäst dageligen eldas. De böra stå derstädes, tils de blifwa aldeles torra, då de stötas och siktas genom fint florsikt. När mjölken är upkokad och ljum, läggas en eller 2 niupor af detta Gumsståndspulfwer deri i stället för örmageskinnen; och förfares i öfrigit härmed såsom med örmage-creme. Detta sättet år bättre, emedan cremen häraf
