Hoppa till innehållet

Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/467

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

at Blanc Mangern blifwer lagom styf. I stället för hjorthorns substans brukar man kalffötter, emedan hjorthornet blifwer gerna rödbrunt, och förmenes således skämma hwitleken. Men det är ej rätt: ty fast Kalfföttrens substans är hwitare; så är den dock klibbig, hwilken smak Blanc Mangern ej bör hafwa. Äfwen plägar man bruka husbloss, blott för den orsaken skull, at Blanc Mangern skall blifwa dess hwitare. Men detta är ändå orimligare, än at bruka kalffötter. Derföre är bäst, at koka hjorthorns substances wäl hård, taga söt grädda och nog mandel, som är wäl prässad genom hårduk; då blifwer Blanc Mangern både hwit och god.

Marmorerad Blanc Manger

Kokas av Hjorthorns subtans, söt grädda, mandel, litet hel canel och 2 Pomerants-skal, just såsom nästbeskrefne, samt silas och prässas genom hårduk. Imedlertid lägges litet hjorthorns substans i en castrull, dertil lägges 12 eller 1 qwarter barbaris saft, som har god smak och är nog röd, äfwenwäl en bit hel canel, såcker, litet citronskal och en ägghwita. Detta sättes på elden, och wispas tils det kokat up; men kokas derefter sakta, tils ägghwitan skurit sig wäl, och detta geléet blifwit