swårighet, hwari det hushåll gemenligen råkar, der en sådan saknas. Hwadan kommer det, at mången ärbar man, men all sin idoghet ej kan förwärfwa sig en hel klädning eller wacker peruque? Mån ej Hustrun är wållande dertil, som är wårdslös och lättjefull, smickrar sin godtrogna Man, och,kan hända, förleder honom til oordentelig lefnad, efter hännes smak; hwarigenom förmögna hushåll ofta råkar i lägerwall? Så oumgängelig fördenskull, som en flitig och förståndig hushållerska är i et hus eller bolag; så nödigt är ock, at tillära unga qwinnor, och göra dem skickeliga til hushållning. Qwinnokönet tyckes wara ämnadt til hushållning, eller sådana syslor, som skola inwärtes skötas i et hushåll. Denne Försynens ordning bör ju wördas och följas. Huru illa göra då de Föräldrar, som upfostra deras Döttrar i fåfänga och skenfagra slögder: som wänja de händer til nipper, fläder och och spel, hwilka försynen ämnat til at bära hushålls bördan; som bästa de ögon wid spegelen, hwilka äro gifna af Skaparen til at lysa i et hus, och controlera emot et hus- eller tjenste-folk; somunder tilwäxt och tiltagande ålder inympa i en hel kropps ställning en högstskadelig sedwana? Medan Flickebarnen njuta Ammors och barnpigors skötsel, indricka de tillika
