man, då laken fattas, kokar up brunswatten, lägger nog salt deri, skumamr laken wäl, och låter honom blifwa kall: sticker sedan hol i smöret, med en wäl renskrapad ljus-sticka, här och der nedtil bottnet på tunnan. och slår laken på smöret, så at det skyles deraf. Då smöret wid kärningen ej är således packadt i tunnan, utan det måste flyttas, ur Säljarens, i egna käril, bör det wäl stötas tilsamman, och mer eller mindre Lüneburgs salt strös imellan hwarfwen, alt som smöret förut är saltadt. I öfrigit göres lake och slås derpå, såsom förr är skrifwit. För alting måste man akta, så at ej någotkäril lämnas öpet och utan lock, sedan man tagit derur hwadman åstundat. Detta böra ejske på salt strömming; mycket mindre på smör. Salt kött bör köpas så godt, at man ej behöfwer salta det eller göra saltlaka dertil. Är ej köttet godt,så är det flytt. Derföre är det mindre wälbetänkt, at köpa en sämre wara, för kanske 2 á 3 Dal. k:mts afslag, då en bättre deremot är dubbelt så dryg. Så wäl i detta som många andra mål, röja de som oftast deras okunnighet i Hushållning, hwilke göra sigenheder deraf, at de kunnat få en sämre waratil 1 eller flere Dalers bättre pris, än en god wara. hwilken säljes efter markgången. Cabeljau och Torsk blifwa stående
