muskotblomma och salt. När kålen är mör och köttet kokadt, bör han ej wara för mycket utspädd, så at han sjunker til botten, och klara soppan står ofwanpå; utan så tjock, at han melerar sig i skålen. Då han anrättas, skäres fläsket i bitar och lägges deri; jämwäl siskon, om man wil. Han kan wäl och brukas så höflad, hackad eller skuren, som han är förut; men han får bättre smak, om han hackas fin.
Stufwad Surkål.
Höflad eller skuren Surkål, ur hwilken saften är wäl kramad, lägges i en kittel, til et stycke smör, at på det nyligen beskrefna sättet blifwa gulbrun. I honom läggas då halfwa bröst af stekta hjärpar, muskotblomma, salt och ostron. När han är lagom kokad, anrättas han, och garneras med grillerade swinfötter, fläsk eller korf. Wid et annat tilfälle kan man lägga castanier, swinrygg eller korf i kålen. Man gör äfwen en läsk fisk-farce til fricadeller, steker dem gulbruna i smör och lägger dem i honom. Kålen kan ock reda af med litet smör och mjöl; men han mister då ansenligt af färg och smak. Jag plägar reda honom af med et qwarter, eller mer, sur grädda. Om kålen är för sur,
