serkilda rätter deraf: först med entrée, sedan roulletter, dernäft späckt kalfkyl, derpå Skottskt kalops, derefter coteletter, så fileer, blancetter, sedan frecandau, dernäst något farceradt, ändtel.stek, och åter på nytt entrée, dock med annan sauce, än den förre. På samma sätt förhåller man sig med lamb och alt fjäderfå. En gång hafwer man farcerade eller fylda kycklingar, en annan fricassée, derpå entrée, sedan grillade eller crapunade, därnäst stek, sa poupeton, m.m. Äfwenså tilredes mat af tamdt fjäderfä, hwart slag för sig; likaledes af wildt: då man den ena gången steker orrar, bor man näst derefter laga andra rätter deraf; såsom, först farcerade orrar, derpå entrée, sedan chiffrerte orrbröst, dernast 'pastay deraf, och åter stek. Sådant ombyte kan ock sfe med hjärpar och annat wildt: dock mångfaldigare. Med fisk göres också ombyte dageligen: et slag efter annat. Kokar man i dag färsk gådda, så bör hon härnäst farceras, sedan stekas, derefter kokas på annat sätt, med annan sauce, så at, när alle fisktilrednings-sätten äro i afttagne, och det första fall på nytt följas, det då bör skiljas ifrån det som första och andra gången brukades, och ske annorlunda, samt med annan sauce. Sålunda förhåller det sig och med de gröna saker. Man varierar dageligen det ena slaget efter det andra, til dess detsamma, som
Sida:Johan Winbergs Kok-Bok-1761.djvu/551
Utseende