Nittonde kapitlet.
Passepartout hyser ett allt för lifligt intresse för sin husbonde, och hvad sedan följde.
Hongkong är en ö, om hvars besittning England
försäkrades genom fördraget i Nanking vid krigets slut
1842. På några år hade Storbritannien med sin
fallenhet för kolonisation der anlagt en betydande stad och
skapat en hamn, Victoria-hamnen. Denna ö är belägen
vid utloppet af Kanton-floden, och blott sextio mil skilja
den från den portugisiska staden Macao, som ligger på
andra stranden. Hongkong måste ovilkorligen besegra
Macao i en kommersiell strid och för närvarande går
största delen af den kinesiska transito-handeln genom
den engelska staden. Docks, hospitaler, varf, magasiner,
en kyrka i göthisk stil, ett Government House,
macadamiserade gator — allt ter sig såsom om någon af
handelsstäderna i grefskapen Kent eller Surrey i England
hade blifvit förflyttad till denna plats i Kina, nästan
på motsatt sida af jordklotet.
Passepartout vankade med händerna i fickorna till Victoriahamnen, bekikande palankinerna, kärrorna med tälttak, och hela massan af kineser, japaneser och européer, som hvimlade på gatorna. Nästan allt hvad han såg var detsamma som den hyggliga karlen sett i Bombay och Calcutta, — det var som om ett bälte af engelska städer blifvit spändt rundt kring jorden.
Han kom till Victoria-hamnen; der vid Kanton-flodens utlopp låg det fullt med fartyg, engelska, franska, amerikanska, holländska, örlogs- och handelsfartyg,
