betjent, som så besynnerligt hade försvunnit. Efter allt hvad han tänkt häröfver förekom det honom icke omöjligt, att den beskedliga karlen till följd af något missförstånd gått ombord på Carnatic i sista ögonblicket. Så trodde också mrs Aouda, som lifligt saknade den hederlige tjenaren, som hon hade att tacka för allt. Det kunde derför hända, att man sammanträffade med honom i Yokohama, och hade han kommit dit med Carnatic, skulle det ej bli svårt att få veta det.
Mot klockan tio friskade brisen upp sig. Kanske hade det varit klokt att taga in ref i seglen, men lotsen observerade noga himmelen och lät seglen stå. För öfrigt bar Tankadère upp sina segel alldeles ypperligt, ty hon låg lagom djupt och allt var klart ombord ifall någon by skulle komma. Vid midnattstiden gingo Phileas Fogg och mrs Aouda ned i kajutan. Fix hade förut gått ned dit och låg och sof på en af sofforna. Lotsen och hans folk stadnade hela natten uppe på däck.
Följande dagen, den 8 november, hade kuttern vid solens uppgång seglat mer än 100 mil. Loggen angaf, att medeltalet af båtens hastighet var mellan åtta och nio mil. Tankadère hade rum sjö och seglen stodo fulla, så att den uppnådde sitt maximum af hastighet. Hölle vinden blott i sig, så hade man all utsigt att hinna fram.
Tankadère aflägsnade sig ej under loppet af denna dag märkbart från kusten, der strömmarna voro gynnsamma och man kunde ännu vid någon ljusning skönja den i oregelbundna profiler framträdande kusten. Vinden kom från land, så att hafvet var mindre upprördt, en omständighet som var af vigt för kuttern, ty fartyg af ringa drägtighet hämmas i farten af vågsvallet.
Mot middagen mojnade brisen af något och
