och varseblev herr Fogg, som gick till klubben. Än en gång slogs dörren igen; det var den förre kammartjänaren, som gick sin väg.
ANDRA KAPITLET.
Passepartout finner, att han har det bra.
Passepartout var ensam i huset n:r 7 Drottninggatan och skyndade att undersöka det från källaren till vinden. Utan svårighet fann han det rum, som var avsett för honom. Det såg hemtrevligt ut, och han gladde sig på förhand vid tanken på de många lugna vinterkvällar han skulle tillbringa där. Elektriska ringledningar och talrör satte det i förbindelse med de övriga rummen. På kakelugnen stod ett slagur, som drevs av samma elektriska ledning som bordstudsaren[1] i Fileas Foggs sängkammare.
— Så ska det vara, mumlade Passepartout förnöjd.
Ovanför uret var uppsatt ett anslag, som redogjorde för vad kammartjänaren hade att göra.
Klockan 8,23 skulle han bära in te och rostat bröd, klockan 9,37 rakvatten, klockan 9,45 kamma och borsta herr Foggs hår, o. s. v. Rakvattnet skulle om
- ↑ Bordstudsare = ett slags finare ur, avsett att stå på ett bord eller en hylla.
