Sida:Jorden runt på 80 dagar 1935.djvu/135

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Hoppa till navigering Hoppa till sök
Den här sidan har korrekturlästs
131
»FISKMÅSEN» STYR TILL HAVS

— Det är en mycket belevad tjuv, tänkte han, men en tjuv är han i alla fall!

Tio minuter över elva hissades seglen, och engelska flaggan svajade högt i toppen. Passagerarna sutto på däck, och ända in i sista minuten kastade Fileas Fogg och Aoda spanande blickar mot kajen för att se, om ej Passepartout skulle komma.

Fix såg åt samma håll men med en viss beklämning. Tänk, om Passepartout, som han behandlat så ovärdigt, nu kom i yttersta stunden! Då skulle det komma till en förklaring, som säkerligen ej skulle sluta trevligt. Men ingen Passepartout kom, och Fix lugnade sig med den tanken, att fransmannen troligen sov på britsen vid vinkällarens vägg bland de andra offren för opiumgiftet.

Snart fylldes Fiskmåsens segel av vinden, och den lätta båten dansade lustigt på vågornas toppar.

För övrigt var det ett äventyrligt företag att så sent på året göra en så lång resa med ett fartyg på endast tjugu ton. I synnerhet på hösten äro de kinesiska farvattnen mycket farliga på grund av de förfärliga kastvindarna. Hur gärna Bunsby således än velat frakta sina passagerare ända till Jokohama och dymedelst vinna den erbjudna höga betalningen, vågade han ej göra ett så farligt försök — det var redan ett vågspel att söka komma till Shanghaj. Men han litade på sin snabba Fiskmås och på sin goda lycka.

Under dagens sista timmar passerade skonerten de slingrande bukterna i inloppet till Hongkong och redde sig beundransvärt väl, hur svårt farvattnet än var på flera ställen.

Då det bar ut i öppna havet, sade Fogg till Bunsby: