ADERTONDE KAPITLET.
Det ser illa ut för Fileas Fogg.
När tåget stannade på perrongen, skyndade Passepartout först ut ur kupén; därnäst kom Fileas Fogg, som hjälpte ned sin följeslagarinna. Han ämnade bege sig direkt till Hongkongbåten, då han ej ens ett ögonblick ville lämna fru Aoda ensam i ett land, där hon hotades av tusen faror.
Just då de skulle gå från stationen, närmade sig en polistjänsteman.
— Är det herr Fileas Fogg? sporde han.
— Ja.
— Och detta är er betjänt?
— Ja.
— Var så goda och följ mig, båda två!
Fogg förändrade icke en min. Framför honom stod en lagens ställföreträdare, och lagen är varje engelsman helig. Passepartout ville däremot göra invändningar, men polisbetjänten vidrörde honom med sin ämbetsstav, och husbonden gav honom ett tecken att ögonblickligen lyda.
— Kan denna unga dam få följa med? sporde Fogg.
— Det går an, svarade polistjänstemannen och förde dem till ett fyrhjuligt åkdon, förspänt med två hästar.
Sedan alla satt sig upp, bar det av. Ingen yttrade ett ord under färden, som varade tjugu minuter.
