förra fördelar skatterna mellan samhällsmedlemmarne efter någon sorts uppskattning af deras förmögen-
företrädesvis benämner directa och indirecta, från uråldriga tider varit i bruk, (se A. H. L. Heeren, Ideen über die Politik, den Verkehr und den Handel der vornehmsten Völker der alten Welt, III. Theil. 1. Abtheil. 10. Abschnitt; Upsala-upplag. sid. 213 f.). De latinska orden Tributum och Vectigal erbjuda äfven en viss motsvarighet; (om dessa ords betydelse se A. O. Lindfors, Handbok i Rom. Antiqviteterna; 5:te Afdeln. 2:dra Cap.; — J. D. Fuss, Antiquitates Romanæ; Edit. tertia, Leipzig 1837; §. 252—255, 389—393; — J. A. Lindblom, Lexicon LatinoSuecanum; sid. 3481; — Æg. Forcellini, Lexicon totius Latinitatis, Edit. in Germania prima, ordet Vectigal). Flere nyare författare hafva ock vid Romerska skatternas beskrifning följt ifrågavarande indelning (t. ex. Rudolf Bosse, Grundzüge des Finanzwesen im Römischen Staate, Braunschweig 1804; — H. E. Dirksen, Versuche zur Kritik und Auslegung der Quellen des Röm. Rechts, Leipzig 1823, sid. 149, f. — Friedrich Creuzer, Abriss der Röm. Antiquitäten zum Gebrauch bei Vorlesungen, 2. uppl. Leipzig och Darmstadt 1829, §. 214, 216; E. F. Bojesen, Handbok i Rom. Antiquiteterna, öfversalt från Danskan af C. W. Callerholm, Upsala 1843, sid. 71, 72; — G. F. Ruperti, Handbuch der Röm. Alterthümer, Hannover 1841—1843, 2. del. sid. 380, 822, 827, 840 etc. Alla dessa författare behandla indelningen såsom allmänt känd, men synas stundom ej hafva haft rätt klart begrepp derom). Men benämningen directa och indirecta skatter är ej äldre än från medlet af förra århundradet. De då uppträdande Fysiocraterne äro dess uppfinnare, men den har hos dem en egen af deras national-ekonomiska läror beroende betydelse (se t. ex. Quesnay’s uppsattser uti: Physiocratie ou Constitution Naturelle du Gouvernement etc. Receuil publié par Du Pont; Yverdon 1768, 1769, Tome IV; — Encyclopédie ou Dictionaire universel raisonné des connoissances humaines. Mis en ordre par M. De Felice, Yverdon 1770; Tome XXIV, art. Impôt; — Garnier, Abrége elementaire des principes de l'Economie politique, Paris l’an IV; III. partie; sammandrag deraf hos Roederer, Journal d'Economie publique etc. för 1796, sid. 170—180, 209—215). Denna gick småningom
