10
het och bestämmer på förhand, oftast för en viss tid, det belopp enhvar bör betala. Den sednare åter
förlorad under striden mot dessa läror och deras undanträngande af nya; men denna förändring synes man ofta icke varseblifvit, utan man behandlade den temligen allmän vordna benämningen såsom uttryckande fullt bestämda och allmänt kända begrepp, och det är derföre stundom svårt att förklara hvad man egentligen dermed menade. (Bevis härpå torde man till och med finna hos Adam Smith, An Inquiry into the Nature and Causes of the Wealth of Nations, V. Bok, 2. Cap. 2—4 Art.) Vid de stora och många förändringar, som under revolutionen företogos med Fransyska skatteväsendet, infördes deri fördelningen uti directa och indirecta skatter, och qvarstår der ännu, utan att dock omfatta alla skatter. (Se Marquis d’Audiffret, Système Financier de la France, Paris 1840, II. del. Tabell. till sid. 450). Den har sedermera äfven införts i andra staters skatteväsen, men ingenstädes torde dervid någon sträng begreppsbegränsning gjort sig gällande, utan har uppdelningen blifvit lämpad efter förevarande förhållanden. (Härom vinnes troligtvis god upplysning af Wiederhold, Handbuch der Literatur und Geschichte der indirecten Steuern, Marburg 1820; men till detta arbete hafve vi ej kunnat förskaffa oss tillgång). Den vann härigenom i vigt, men visserligen icke i reda och bestämdhet. Ytterligare betydelse och allmänhet erhöll den genom den lifliga strid, som så länge varit förd, och ännu ej synes utkämpad, om dessa skatteslags ömsesidiga företräden. (Se C. A. Freyherr von Malchus, Handbuch der Finanzwissenschaft und Finanzverwaltung; Stuttgard och Tübingen 1830; sid. 283). Också har vetenskapen slutligen ej underlåtit att åt indelningens vederbörliga bestämmande egna sina bemödanden. Den dervid rådande nyss omtalta olikheten faller genast i ögonen. Man jemföre t. ex. Julius Graf von Soden, National-Ekonomie (Staatsfinanz-wissenschaft, ein versuch) Leipzig 1811; III, 555, V, § 366; — Joh. Friedr. Euseb. Lotz, Revision der Grundbegriffe der Nationalwirthschaftslehre, Koburg och Leipzig 1814, §. 279. — Ludvig Heinrich von Jakob, Die Staatsfinanzwissenschaft, Halle 1821, §. 514, 707, f.; 2. Aufl. von J. F. H. Eiselen, Halle 1837, §. 256, 440, f. — Jean Baptiste Say, Traité
