Sida:Juel Om Mantalspenningarne del 2.djvu/23

53

som då antingen var ensamt mjölnare eller, om qvarnen blott var tillhörighet till ett hemman d. v. s. bäckeqvarn, tillika jordbrukare^[1]. Denna ränta var enahanda med den, som af skatteqvarnar utgick, och med den af frälseqvarnar, för hvilken rusttjenst utgjordes. Om qvarnarna voro för sig bestående lägenheter, voro de ock särskildt skattlagda. Voro de tillhörigheter till jord, blefvo de vid dennas skattläggning anmärkte såsom andra hemmanets förmåner, t. ex. skog, äng, fiske, och hemmanets jordeboksränta rättades derefter, antingen utan att sådant i densamma tillkännagafs eller ock genom en deri införd titel af tullspanmål, tullmjöl eller dylikt^[2]. Oak-

↑ Uti ett odateradt concept till en ordning, huru Afvelsgårdarne borde till Landbönder utstädjas, kallad ”Affuelsgårdernes ordningh,” heter det i 2:dra puncten: ”Item alle miölquerner oc Sågequerner will högbe:te Kon. M. haffue sigh förbehållitt sålunde att the querner som icke æhre förnöden at bruke vnder Slotten, skolle vtstedies för en viss stadge oc göres tull vdaf: men ther nogre besynnerlighe hoffuud Querner æhre, them som til någre punde Lester förmodhes vdaff, will högbe:te K. M. haffue sin egen mölnare och honom skall bettales aff Tullen”. Den är benäget meddelad af Hr Kamrer Sandberg, som anser den vara af 1591 eller 1592, bland hvilka års handlingar den blifvit funnen — Jfr K. Br. 30 Nov. 1624 (Riks-Reg.) 24 Nov. 1691, 27 Mars och 17 Maj 1693 (S. L. Gahm Persson, K. Stadgar m.m. angående Svea Rikes Landt-Milice, Stockholm 1762—1814, II. del. sid. 573, III del. 249, 271), 6 Nov. 1822, (Branting, a. st. III. del. sid. 6) m. m.
↑ 5:te puncten uti ”En Vnderwisningh för them, som Jordreffningh eller Skattiänckningh hålla skola vdij wäsmannelandh, samt Bergzlagenn och dalarne, Ställt opå K. M. Nådige behag,” heter det, ”Skall och Randsakas om quarner och quarneställe om enn patt icke ähre för ringe Thulagde och thå måtte Thullenn föröckass effther legenhetenn, Ithem om alle onyttige quernner och beckiaskualter att the alle legias för Spannemalls tull eller Rijffuess bortt, effther som legenhetenn tilseger och bör ingenn qvernn bliffua ståndandes, medh mindre Ther giörs Thwll aff lithet eller Myckett effther, som the kune göra skäll före; hwilekett skall i åhrlige Ren

[1] Uti ett odateradt concept till en ordning, huru Afvelsgårdarne borde till Landbönder utstädjas, kallad ”Affuelsgårdernes ordningh,” heter det i 2:dra puncten: ”Item alle miölquerner oc Sågequerner will högbe:te Kon. M. haffue sigh förbehållitt sålunde att the querner som icke æhre förnöden at bruke vnder Slotten, skolle vtstedies för en viss stadge oc göres tull vdaf: men ther nogre besynnerlighe hoffuud Querner æhre, them som til någre punde Lester förmodhes vdaff, will högbe:te K. M. haffue sin egen mölnare och honom skall bettales aff Tullen”. Den är benäget meddelad af Hr Kamrer Sandberg, som anser den vara af 1591 eller 1592, bland hvilka års handlingar den blifvit funnen — Jfr K. Br. 30 Nov. 1624 (Riks-Reg.) 24 Nov. 1691, 27 Mars och 17 Maj 1693 (S. L. Gahm Persson, K. Stadgar m.m. angående Svea Rikes Landt-Milice, Stockholm 1762—1814, II. del. sid. 573, III del. 249, 271), 6 Nov. 1822, (Branting, a. st. III. del. sid. 6) m. m.

[s53not2-2] 5:te puncten uti ”En Vnderwisningh för them, som Jordreffningh eller Skattiänckningh hålla skola vdij wäsmannelandh, samt Bergzlagenn och dalarne, Ställt opå K. M. Nådige behag,” heter det, ”Skall och Randsakas om quarner och quarneställe om enn patt icke ähre för ringe Thulagde och thå måtte Thullenn föröckass effther legenhetenn, Ithem om alle onyttige quernner och beckiaskualter att the alle legias för Spannemalls tull eller Rijffuess bortt, effther som legenhetenn tilseger och bör ingenn qvernn bliffua ståndandes, medh mindre Ther giörs Thwll aff lithet eller Myckett effther, som the kune göra skäll före; hwilekett skall i åhrlige Ren

[1]

[2]