Hoppa till innehållet

Sida:Juel Om Mantalspenningarne del 2.djvu/24

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

54

tadt således denna qvarnarnes beskattning synes vara lika gammal med jordens, men med 1625 års qvarntull icke har någon gemenskap eller likhet, utom benämningen, har dock förblandning både i äldre och sednare tider skett och de författningar som i anledning af 1625 års qvarntull vidtogos, hafva blifvit tillämpade och åberopade i fråga om qvarnars grundskatt[1]. Men då vår afhandling ännu ej omfattar

    tann inschriffuas, Sammaledes skolle och vpschriffuas alle the Obygde quernneställe både till Såge och Tulquerner som wäll belegne ähre och till Nogenn fordell och Nytte oprättas kunne.” Concept i Riks-Archivet. (Detta är den Instruction, som Anders Botin, Beskrifning om Swenska hemman och Jordagods, Stockholm 1755, 1756, I. del. sid. 36 tillskrifver Gustaf 1 och år 1528, och Pehr Erik Bergfalk, Om Svenska Jordens Beskattning m. m. Upsala 1932, sid. 65, omtalar efter en i Kammar-Coll. Bibliothek befintlig afskrift med årtalet 1568, samt visar vara sednare än 1540. Äfven Adolph Modeer, Samling af Kongl. Förordningar m. m. rörande Landtmäteriet, m. m. Calmar 1765, tillskrifver den året 1568, men anser den blott vara ett project; han aftrycker derur några stycken, sid. 14, 32, 33, 46, 50. Men Hr Kamrer Sandberg har anmärkt att den måste vara yngre än 1582, emedan (i 15:de puncten) de omtalas som köpt sig bördsrätt till Kronans hemman. Af conceptet och de afskrifter vi sett, vill det synas, som den utgått, eller åtminstone var ämnad att utgå, till alla landsorter. — Ur en Jordransakning öfver Oppunda Härad 1585 (i Kammar-Coll. Archiv) anföre vi ett t. ex. ”Pär i geteboda åker till 712 T:neland. Eng till 40 lass. got fiske till 6 Notuarp och till 6 kattisse stånd vti een skogzsiöö (med fäboda) god skoog och Mulebetet, Humblegård till 3 m:k gierdenn äre både like stoor. Qwarnn wid gården för 6 öre penn:r lagd.” Jfr. Insulander a. st. sid. 3, 35, 38, 117, samt de af Enagrius, a. st. och v. Bonsdorff, a. st. tryckta skattläggningsmethoder.

  1. Se v. Bonsdorff a. st. sid. 283. — Kamar-Collegii Circulaire-Bref d. 16 Dec. 1818 är ett talande bevis på misstaget och lemnar goda bidrag till dess historia. Jfr. ock nämnde Statistiska Journal, a. st. sid. 18, 19.