Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
Allt är sådant det finns i tusende böcker. Allenast
Sagan är ny om festen och sultaninnan och fången.
Nu må du lyssna igen och kyssa mig se’n, då jag slutat:
Gömd bland Harems stolta lunder,
Utan glans af konstens under,
Utan prakt och flärd,
Smyckad blott af söderns sommar,
Står en rosenhäck och blommar,
Vigd åt hjertat,
Herrskarns lugna verld.
Krona ses han här ej bära,
Ingen dyrkans kulna ära
Här hans bröst begär;
Blott af Hourikyssars nektar,
Vestanvindar, balsamfläktar,
Kärlek, kärlek,
Får han mötas här.
Vill han spirans börda glömma,
Om Mahomas himlar drömma,
En förklarad qväll;
