Sida:Julqvällen - tre sånger.djvu/30

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs av flera personer
34

Vill han se en känsla knoppas,
Vill han minnas, vill han hoppas,
Går han trogen
Till sitt blomstertjell.

Der, i ljufva dofters sköte,
Vill han vänta Seidis möte,
Så till svar han skref:
«När hans blomverld aftonsvalkas,
Då skall Sultaninnan nalkas
Den, som kysser
Hennes rosenbref.»

Re’n är solen skymd af bergen,
Dagen bleknar, purpurfärgen
Mister hvalfvet re’n;
Månen klarnar öfver dalen,
Sången börjar näktergalen,
Herrskarn väntar. —
Är blott Seidi sen?

Nej, hon kommer! Lätt som vinden,
Tyst som skuggan, skygg som hinden,
Sin gemål hon når;