finner der af altid något, som tarfvar bot eller vidare förbättring.
Nu är tid at fara fort med berättelsen, som sist börjades, om nyttiga Anmärkningar, som blifvit gjorde öfver slika Förteknngar. Och emedan Kongl. Vetenskaps Academien nyligen fått del af de utdrag, hvilka des nu mera framledne Ledamot, Friherre Bielke, gjort utur de Tabeller, hvilka til Konglig Majestet, ifrån de flästa Landshöfdinge-Ämbeten i Riket blifvit inlemnade, för år 1749; så tillåtes mig nu, at åter uptaga och närmare jämföra de proportioner, som i andra Länder blifvit i akt tagne, emellan hela folk-hopen och de årligen födda banen, med den här i Riket befintliga, hvilken jag sist allenast af några små Soknars Förtekningar måste söka.
När summan af alt Folket i dessa Lähn, som år 1749 blifvit räknad, ställes i jämförelse emot summan af alla inom samma år der födda barn, är den förra 28½ gångor större, än den senare. Men tages hvart Lähn för sig, då gå somlige litet öfver och somlige litet under denna proportionen. Uti Upland, Södermanland, Nerike och Wermland, Öster- och Westergöthland, samt Smålen och Wester-Norrland, var proportionen litet större, nämligen såsom 30 eller 31 til 1.
Deremot förhöllo de sig i Skåne, Westerbotten och Finland, allenast såsom 25 eller 26 til 1. Om det framgent skulle så förhålla sig i dessa Landskaper, blifver frågan, hvarföre fortplantningen går trögare uti de förra, än uti de senare.
