Den här sidan har korrekturlästs
§ §
118
Sång 9.
»Än behöves något litet,
Ännu något saknar järnet:
Järnets tunga fräser icke,
Stålets mun sig icke bildar,
Järnet bliver icke härdigt
Utan att i vattnet vätas.
»Därpå smeden lIlmarinen
Börjar att begrunda saken;
Något litet aska strör han,
210. Någon droppe lut han gjuter
Till beredningssaft för stålet,
Och till järnets härdningsvatten.
»Prövar vätskan med sin tunga,
Smakar den med mycket nöje,
Yttrar dessa ord och säger:
»Tjänligt är ej detta vatten
Till beredningssaft för stålet,
Järnets bearbetningsvätska.»
»Upp ett bi från marken flyger,
220. Blåbevingat, från en tuva,
Flyger långsamt fram och åter
Runt kring Ilmarinens smedja.
»Smeden yttrar då och säger:
»Mehiläinen, flinke gosse,
Hämta honing i din vinge,
Ljuvlig saft uppå din tunga,
Tag den från sex blomstertoppar,
Från sju gröna grässtråns spetsar
Till det stål som här beredes,
230. Till det järn som nu skall smidas.»
Ännu något saknar järnet:
Järnets tunga fräser icke,
Stålets mun sig icke bildar,
Järnet bliver icke härdigt
Utan att i vattnet vätas.
»Därpå smeden lIlmarinen
Börjar att begrunda saken;
Något litet aska strör han,
210. Någon droppe lut han gjuter
Till beredningssaft för stålet,
Och till järnets härdningsvatten.
»Prövar vätskan med sin tunga,
Smakar den med mycket nöje,
Yttrar dessa ord och säger:
»Tjänligt är ej detta vatten
Till beredningssaft för stålet,
Järnets bearbetningsvätska.»
»Upp ett bi från marken flyger,
220. Blåbevingat, från en tuva,
Flyger långsamt fram och åter
Runt kring Ilmarinens smedja.
»Smeden yttrar då och säger:
»Mehiläinen, flinke gosse,
Hämta honing i din vinge,
Ljuvlig saft uppå din tunga,
Tag den från sex blomstertoppar,
Från sju gröna grässtråns spetsar
Till det stål som här beredes,
230. Till det järn som nu skall smidas.»
