Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/277

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

273


Sång 18.
 Sade smeden Ilmarinen:
»Om du något gott förtäljer,
Vill jag smida dig en spole,
Gör dig även granna ringar,
Smider dig ett vackert bröstkors,
Lagar dina huvudsmycken,
Men om något ont du framför,
Sönderbryter jag de gamla,
Rycker dem ifrån ditt huvud,
240. Vräker dem uti min ässja.»
 Anni, med det vackra namnet,
Hon till orda tog och sade:
»Smed och broder Ilmarinen!
Skall då någonsin du äkta
Den du gett din tro och loven,
Den du utsett har till maka?
 »Utan uppehåll du hamrar,
Dag på dag du står och smider;
Skor din fåle hela sommarn,
250. Smider hästskor hela vintern,
Nattetid du bygger slädar,
Åkdon gör du under dagen,
För att fara ut att fria,
För att bort till Pohja färdas,
Och nu far, mer flink och driftig,
Hinner före dig en annan,
Som tar bort din egen fästmö,
Som skall föra hem din älskling,
Den i två års tid du sett på,
260. Den du friat till i tre år;

18 — Kalevala, I.