Den här sidan har korrekturlästs
§ §
283
Sång 18.
Sade värden uti Pohja:
»Utan skäl vår hund ej skäller,
Gläfser icke utan orsak,
Ej mot träden blott han morrar.»
Själv han vandrar ut att skåda,
Skrider över själva gården,
Till den mest avlägsna åkern,
Till det längst belägna fältet;
Såg vart hunden vänt sitt huvud
540. Följde riktningen av nosen,
Blickade långs stormens kulle,
Långs den albevuxna åsen,
Fann nu klart och tydligt skälet,
Varför gråa hunden skällde,
Varför landets prydnad tjutit,
Varför gårdens ullsvans gläfsat:
Såg det röda skeppet segla
Över sjön vid Lempi-viken,
Såg den granna släden nalkas
550. Över land, vid Sima-holmen.
Värden själv i Pohja-gården
Skyndar genast in i stugan,
Träder under takets fogning,
Yttrar dessa ord och säger:
»Gäster nu till gården nalkas
Över havets blåa fjärdar!
Fram en brokig skrinda åker
Ute, bortom Sima-holmen,
Och en väldig farkost seglar
560. Hitom Lempi-vikens vatten.»
»Utan skäl vår hund ej skäller,
Gläfser icke utan orsak,
Ej mot träden blott han morrar.»
Själv han vandrar ut att skåda,
Skrider över själva gården,
Till den mest avlägsna åkern,
Till det längst belägna fältet;
Såg vart hunden vänt sitt huvud
540. Följde riktningen av nosen,
Blickade långs stormens kulle,
Långs den albevuxna åsen,
Fann nu klart och tydligt skälet,
Varför gråa hunden skällde,
Varför landets prydnad tjutit,
Varför gårdens ullsvans gläfsat:
Såg det röda skeppet segla
Över sjön vid Lempi-viken,
Såg den granna släden nalkas
550. Över land, vid Sima-holmen.
Värden själv i Pohja-gården
Skyndar genast in i stugan,
Träder under takets fogning,
Yttrar dessa ord och säger:
»Gäster nu till gården nalkas
Över havets blåa fjärdar!
Fram en brokig skrinda åker
Ute, bortom Sima-holmen,
Och en väldig farkost seglar
560. Hitom Lempi-vikens vatten.»
