Den här sidan har korrekturlästs
§ §
322
Sång 20.
Under det man ölet bryggde,
Medan spisöl man beredde
Till förplägningen i Pohja,
Goda skarans dryckesgille.
Rök sig höjde upp från holmen,
Eld sågs brinna längst på udden,
Röken uppsteg, tjock och väldig,
Spridde sig i luftens rymder,
Höjde sig ur väldig eldstad,
450. Ur den stora, starka lågan,
Överhöljde halva Pohja
Och förmörkade Karelen.
Detta nu allt folk betraktar,
Ser, och studsar av förundran:
»Varav månne röken kommer,
Sprider sig i luftens rymder?
Liten är den dock till krigsrök,
Alltför stor till herdebrasa.»
Det var Lemminkäinens moder,
460. Tidigt gick hon ut en morgon
Att ur källan vatten hämta,
Såg den tjocka röken stiga
Upp från Pohja-gårdens nejder,
Yttrade ett ord och sade:
»Detta är helt säkert krigsrök,
Brand av oväns händer stiftad.»
Själve Ahti, Saarelainen,
Han, den sköne Kaukomieli,
Vänder sig och ser omkring sig,
470. Eftersinnar, överlägger:
Medan spisöl man beredde
Till förplägningen i Pohja,
Goda skarans dryckesgille.
Rök sig höjde upp från holmen,
Eld sågs brinna längst på udden,
Röken uppsteg, tjock och väldig,
Spridde sig i luftens rymder,
Höjde sig ur väldig eldstad,
450. Ur den stora, starka lågan,
Överhöljde halva Pohja
Och förmörkade Karelen.
Detta nu allt folk betraktar,
Ser, och studsar av förundran:
»Varav månne röken kommer,
Sprider sig i luftens rymder?
Liten är den dock till krigsrök,
Alltför stor till herdebrasa.»
Det var Lemminkäinens moder,
460. Tidigt gick hon ut en morgon
Att ur källan vatten hämta,
Såg den tjocka röken stiga
Upp från Pohja-gårdens nejder,
Yttrade ett ord och sade:
»Detta är helt säkert krigsrök,
Brand av oväns händer stiftad.»
Själve Ahti, Saarelainen,
Han, den sköne Kaukomieli,
Vänder sig och ser omkring sig,
470. Eftersinnar, överlägger:
