Den här sidan har korrekturlästs
§ §
321
Sång 20.
Men I tunna bör den tappas,
Ner i källarn bör den föras,
I en tunna gjord av ekträd,
Inom kopparbandens stängsel.»
»Detta var nu ölets ursprung,
Kalevala-dryckens upphov.
Därav blev det väl beryktat,
Därför blev det vida prisat,
Att dess art var välbeskaffad;
420. God var drycken för de nyktra;
Väckte glättighet bland kvinnor,
Gav åt männer muntert sinne,
Väckte fröjd ibland de nyktra,
Bland de druckna stoj och slagsmål.»
Därpå Pohjolas värdinna,
När hon hörde ölets ursprung,
Tog en rymlig så med vatten,
Fyllde nytt ett kar till hälften,
Lade korn däri tillfyllest
430. Och en mängd av humleknoppar,
Började att öl bereda,
Rörde om den starka vätskan
I ett nygjort kar, på bottnen,
I en så, av björkträd fogad.
Stenar hettades i måna’r,
Vatten värmdes hela somrar,
Skogarna till bränsle öddes,
Vatten bars och brunnar tömdes,
Skogens stammar sågos glesna,
440. Källorna begynte torka
Ner i källarn bör den föras,
I en tunna gjord av ekträd,
Inom kopparbandens stängsel.»
»Detta var nu ölets ursprung,
Kalevala-dryckens upphov.
Därav blev det väl beryktat,
Därför blev det vida prisat,
Att dess art var välbeskaffad;
420. God var drycken för de nyktra;
Väckte glättighet bland kvinnor,
Gav åt männer muntert sinne,
Väckte fröjd ibland de nyktra,
Bland de druckna stoj och slagsmål.»
Därpå Pohjolas värdinna,
När hon hörde ölets ursprung,
Tog en rymlig så med vatten,
Fyllde nytt ett kar till hälften,
Lade korn däri tillfyllest
430. Och en mängd av humleknoppar,
Började att öl bereda,
Rörde om den starka vätskan
I ett nygjort kar, på bottnen,
I en så, av björkträd fogad.
Stenar hettades i måna’r,
Vatten värmdes hela somrar,
Skogarna till bränsle öddes,
Vatten bars och brunnar tömdes,
Skogens stammar sågos glesna,
440. Källorna begynte torka
21 — Kalevala. I.
