Den här sidan har korrekturlästs
§ §
394
Sång 24.
Jungfrun gömd i vrån fått vistas,
Suttit undanskymd i hörnet:
Alltid hon vid fönstren suttit,
Rört sig mitt på stugans tiljor,
Utgjort faderns fröjd om kvällen,
Moderns glädje varje morgon.
»Icke må du, gode brudgum,
Icke må du denna duva
Till en nödbrödsmortel föra,
120. För att stampa bark till föda,
Att av agnar baka kakor,
Att bereda bröd av tallbark!
Aldrig hon i fadershemmet,
I den vackra moderns gårdar
Blivit förd till nödbrödsmortel,
Blivit ställd att stampa barkmjöl,
Att av agnar baka kakor
Att bereda bröd av tallbark!
»Nej, din duva må du föra
130. Till en tuva, rik på näring,
Till att råg ur lårar ösa,
Till att korn ur bingen hämta,
Till att tjocka kakor grädda,
Till att öl med insikt brygga,
Till att bröd av vete baka
Och att talkkuna bereda!
»Brudgum, du min gode broder,
Icke må du denna duva,
Denna unga, vackra vildgås
140. Någonsin till tårar bringa!
Suttit undanskymd i hörnet:
Alltid hon vid fönstren suttit,
Rört sig mitt på stugans tiljor,
Utgjort faderns fröjd om kvällen,
Moderns glädje varje morgon.
»Icke må du, gode brudgum,
Icke må du denna duva
Till en nödbrödsmortel föra,
120. För att stampa bark till föda,
Att av agnar baka kakor,
Att bereda bröd av tallbark!
Aldrig hon i fadershemmet,
I den vackra moderns gårdar
Blivit förd till nödbrödsmortel,
Blivit ställd att stampa barkmjöl,
Att av agnar baka kakor
Att bereda bröd av tallbark!
»Nej, din duva må du föra
130. Till en tuva, rik på näring,
Till att råg ur lårar ösa,
Till att korn ur bingen hämta,
Till att tjocka kakor grädda,
Till att öl med insikt brygga,
Till att bröd av vete baka
Och att talkkuna bereda!
»Brudgum, du min gode broder,
Icke må du denna duva,
Denna unga, vackra vildgås
140. Någonsin till tårar bringa!
