Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 förra delen.djvu/433

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

429


Sång 25.
Strumpeband han bär av siden,
590. Snodder, brokiga, kring benen,
Virkade av gyllne trådar,
Rikt utsmyckade med silver.
 »Visst har ock vår gode talman
Goda skor av utländskt arbet’;
Svanor likna de på strömmen,
Tvenne lommar på en åbrant.
Tvenne vildgäss i ett barrträd,
Två flyttfåglar uti skogen.
 »Visst har även denne talman
600. Håret lagt i gyllne lockar,
Skägget uti gyllne flätor,
Högrest mössa på sitt huvud,
Vilken högt bland molnen skimrar,
Skymtar fram bland skogens toppar:
Ej en sådan fås för hundra,
Köpes ej för tusen marker.
 »Nu jag prisat har vår talman,
Prisar nu vår bröllopstärna!
Vadan fick man bröllopstärnan,
610. Vadan togs den lyckosamma?
 »Dädan fick man bröllopstärnan,
Dädan togs den lyckosamma:
Bortom Tanikka, det fasta,
Utanför det nya slottet.
 »Dock, ej därifrån hon kommit —
Ej den minsta grund det äger —
Dädan togs vår bröllopstärna,
Dädan kom den lyckosamma: