Den här sidan har korrekturlästs
§ §
163
Sång 36.
»Må han få sin död i skogen,
Digna ner på åkerfältet!» —
»Vad skall då din syster hava
Till sitt värn i framtidsdagar?» —
»Må hon dö på gårdens brunnsväg,
Stupa då hon går att byka!»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Reder sig till färd från hemmet,
Talar till sin gamle fader:
60. »Far nu väl, min gode fader!
Skall du väl din son begråta,
När du hör att död jag blivit,
Att ur mänskors ätt jag vikit,
Att ur släkten jag försvunnit?»
Fadern svarade och sade:
»Icke skall jag dig begråta,
Om jag hör att död du blivit:
Jag en annan son kan fostra,
En som bliver vida bättre
70. Och i allo mer förståndig.»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Yttrade ett ord och sade:
»Jag ej heller dig skall sörja,
Om jag hör att du gått hädan;
Lätt jag får en dylik fader,
En som har en sten till huvud,
Mun av ler, av tranbär ögon
Och ett skägg av torra grässtrån,
Ben utav ett grenigt sälgträd,
80. Kött av någon murken stubbe.»
Digna ner på åkerfältet!» —
»Vad skall då din syster hava
Till sitt värn i framtidsdagar?» —
»Må hon dö på gårdens brunnsväg,
Stupa då hon går att byka!»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Reder sig till färd från hemmet,
Talar till sin gamle fader:
60. »Far nu väl, min gode fader!
Skall du väl din son begråta,
När du hör att död jag blivit,
Att ur mänskors ätt jag vikit,
Att ur släkten jag försvunnit?»
Fadern svarade och sade:
»Icke skall jag dig begråta,
Om jag hör att död du blivit:
Jag en annan son kan fostra,
En som bliver vida bättre
70. Och i allo mer förståndig.»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Yttrade ett ord och sade:
»Jag ej heller dig skall sörja,
Om jag hör att du gått hädan;
Lätt jag får en dylik fader,
En som har en sten till huvud,
Mun av ler, av tranbär ögon
Och ett skägg av torra grässtrån,
Ben utav ett grenigt sälgträd,
80. Kött av någon murken stubbe.»
