Den här sidan har korrekturlästs
§ §
166
Sång 36.
Floder gråter jag i stugan,
Vågor uppå golvets tiljor,
Gråter nedböjd uti skjulet,
Tyngd av sorg i boskapsstallet;
Snön jag gråta vill till glanskis,
Bringar markens is att smälta,
Gräs att skjuta fram ur marken,
Bäckar att bland gräset flöda.
»När jag saknar mod att gråta,
150. Icke vågar högljutt klaga,
Sörja uti mänskors åsyn,
Gråter jag i bastun hemligt,
Gjuter ut min sorg på laven,
Fuktar tiljorna med tårar.»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Gubbens son med blåa strumpor,
Drog med högljutt spel i härnad,
Ut i krig med klang och jubel,
Spelade på kärr och marker,
160. Lät sitt horn kring heden skalla,
Kring de gröna fälten klinga,
Mäktigt ljuda över ljungen.
I hans spår då hann ett budskap,
Till hans öron kom en sägen:
»Död där hemma är din fader,
Hädangången är den gamle:
Återvänd för att beskåda
Hur den döde sänks i graven!»
Kullervo, Kalervo-sonen,
170. Yttrade till svar och sade:
Vågor uppå golvets tiljor,
Gråter nedböjd uti skjulet,
Tyngd av sorg i boskapsstallet;
Snön jag gråta vill till glanskis,
Bringar markens is att smälta,
Gräs att skjuta fram ur marken,
Bäckar att bland gräset flöda.
»När jag saknar mod att gråta,
150. Icke vågar högljutt klaga,
Sörja uti mänskors åsyn,
Gråter jag i bastun hemligt,
Gjuter ut min sorg på laven,
Fuktar tiljorna med tårar.»
Kullervo, Kalervo-sonen,
Gubbens son med blåa strumpor,
Drog med högljutt spel i härnad,
Ut i krig med klang och jubel,
Spelade på kärr och marker,
160. Lät sitt horn kring heden skalla,
Kring de gröna fälten klinga,
Mäktigt ljuda över ljungen.
I hans spår då hann ett budskap,
Till hans öron kom en sägen:
»Död där hemma är din fader,
Hädangången är den gamle:
Återvänd för att beskåda
Hur den döde sänks i graven!»
Kullervo, Kalervo-sonen,
170. Yttrade till svar och sade:
