Den här sidan har korrekturlästs
§ §
199
Sång 39.
Tog till orda själv och sade:
»Med en sådan egg som denna
Kunde berg i stycken huggas,
Hela klippor sönderklyvas!»
Själve smeden Ilmarinen
Yttrade ett ord och sade:
»Men, jag arme, varmed kan jag, .
Hur skall jag mig nu försvara,
Väpna mig, och mig omgjorda,
120. Finna skydd till lands och vatten?
Skall min dräkt av ben jag taga,
Kläda mig i pansarskjorta,
Spänna mig i stålsmitt bälte? —
Bättre är en man i bendräkt,
Mera trygg i pansarskjorta,
Starkare i stålsmitt bälte.»
Tid det bliver nu att fara,
Stunden närmar sig till uppbrott;
En är gamle Väinämöinen,
130. Ilmarinen är den andre,
Ut de gå att häst sig söka,
Att gulmanig fåle fånga,
Betslet bära de i bältet,
Fålens remtyg över skuldran.
Samfällt sökte de bli varse
Hästens huvud mellan träden,
Spanade med skarpsynt öga
Kring den dunkelblåa skogen;
I en lund de funno fålen,
140. Den gulmanige bland granar.
»Med en sådan egg som denna
Kunde berg i stycken huggas,
Hela klippor sönderklyvas!»
Själve smeden Ilmarinen
Yttrade ett ord och sade:
»Men, jag arme, varmed kan jag, .
Hur skall jag mig nu försvara,
Väpna mig, och mig omgjorda,
120. Finna skydd till lands och vatten?
Skall min dräkt av ben jag taga,
Kläda mig i pansarskjorta,
Spänna mig i stålsmitt bälte? —
Bättre är en man i bendräkt,
Mera trygg i pansarskjorta,
Starkare i stålsmitt bälte.»
Tid det bliver nu att fara,
Stunden närmar sig till uppbrott;
En är gamle Väinämöinen,
130. Ilmarinen är den andre,
Ut de gå att häst sig söka,
Att gulmanig fåle fånga,
Betslet bära de i bältet,
Fålens remtyg över skuldran.
Samfällt sökte de bli varse
Hästens huvud mellan träden,
Spanade med skarpsynt öga
Kring den dunkelblåa skogen;
I en lund de funno fålen,
140. Den gulmanige bland granar.
