Den här sidan har korrekturlästs
§ §
17
Sång 26.
Den som detta svärd vill pröva,
Denna klingas egg försöka!»
Bågen ryckte han från väggen,
Från en knagg sitt starka armborst,
Hov sin röst och tog till orda,
Yttrade och sade detta:
»Den vill jag en man benämna,
Den en verklig hjälte kalla,
Som kan draga upp min båge,
360. Som dess krökta stål kan spänna,
Borta där i Pohjas pörten,
Sariolas timmerstugor!»
Därpå muntre Lemminkäinen,
Kaukomieli själv, den sköne,
Drog uppå sig pansarskjortan,
Klädde sig i krigarrustning,
Till sin träl han därvid sade,
Yttrade och tog till orda:
»Hör mig nu, min träl, du köpte,
370. Slav, som jag för pengar vunnit!
Gör i ordning nu min stridshingst,
Spänn min springare i redet,
Att jag resa kan på bröllop,
Bort till Lempo-folkets högtid!»
Trälen, hörsam, undergiven,
Skyndar genast ut på gården,
Spänner springaren i redet,
Röda fålen för en släde,
Yttrar sedan, återkommen:
380. »Nu jag har mitt värv förrättat,
Denna klingas egg försöka!»
Bågen ryckte han från väggen,
Från en knagg sitt starka armborst,
Hov sin röst och tog till orda,
Yttrade och sade detta:
»Den vill jag en man benämna,
Den en verklig hjälte kalla,
Som kan draga upp min båge,
360. Som dess krökta stål kan spänna,
Borta där i Pohjas pörten,
Sariolas timmerstugor!»
Därpå muntre Lemminkäinen,
Kaukomieli själv, den sköne,
Drog uppå sig pansarskjortan,
Klädde sig i krigarrustning,
Till sin träl han därvid sade,
Yttrade och tog till orda:
»Hör mig nu, min träl, du köpte,
370. Slav, som jag för pengar vunnit!
Gör i ordning nu min stridshingst,
Spänn min springare i redet,
Att jag resa kan på bröllop,
Bort till Lempo-folkets högtid!»
Trälen, hörsam, undergiven,
Skyndar genast ut på gården,
Spänner springaren i redet,
Röda fålen för en släde,
Yttrar sedan, återkommen:
380. »Nu jag har mitt värv förrättat,
2 — Kalevala. II.
