Den här sidan har korrekturlästs
§ §
18
Sång 26.
Gjort din unga hingst i ordning,
Spänt din vackra häst i redet!»
För den muntre Lemminkäinen
Börjar det till avfärd stunda:
En hand manar, en hand hejdar,
Och hans fingersenor värka;
Ut han reser, som han ämnat,
Reser verkligt, rädes icke.
Men sin son förmanar modern,
390. Så sitt barn den gamla varnar,
Stående i dörrn, vid sparren,
Invid kittelns plats i stugan:
»Du min ende, käre gosse,
Du mitt eget barn, min trygghet!
Om i dryckeslag du kommer,
Och var helst du än må vara,
Drick allenast halva stopet,
Töm din kanna blott till hälften,
Giv åt någon annan resten,
400. Sämre delen åt en sämre,
Ty i kannan kräla maskar,
Ormar ligga på dess botten!»
Än förmanar hon sin gosse,
Varnar honom eftertryckligt
Vid den sista åkerns ända,
Vid det mest avlägsna ledet:
»Om i dryckeslag du kommer,
Och varhelst du ock må vara,
Intag endast halva sätet,
410. Stig med halva steg allenast,
Spänt din vackra häst i redet!»
För den muntre Lemminkäinen
Börjar det till avfärd stunda:
En hand manar, en hand hejdar,
Och hans fingersenor värka;
Ut han reser, som han ämnat,
Reser verkligt, rädes icke.
Men sin son förmanar modern,
390. Så sitt barn den gamla varnar,
Stående i dörrn, vid sparren,
Invid kittelns plats i stugan:
»Du min ende, käre gosse,
Du mitt eget barn, min trygghet!
Om i dryckeslag du kommer,
Och var helst du än må vara,
Drick allenast halva stopet,
Töm din kanna blott till hälften,
Giv åt någon annan resten,
400. Sämre delen åt en sämre,
Ty i kannan kräla maskar,
Ormar ligga på dess botten!»
Än förmanar hon sin gosse,
Varnar honom eftertryckligt
Vid den sista åkerns ända,
Vid det mest avlägsna ledet:
»Om i dryckeslag du kommer,
Och varhelst du ock må vara,
Intag endast halva sätet,
410. Stig med halva steg allenast,
