Den här sidan har korrekturlästs
§ §
207
Sång 39.
Över havets öppna yta,
På dess vittutbredda sträcka,
Med en ståtlig man vid styret
Och en kraftfull man som rodde.
Sade muntre Lemminkäinen:
»Ej jag känner denna farkost,
Känner ej det goda skeppet,
Som med rodd från Suomi kommer,
Drivs med årslag fram från öster.
360. Och mot väster styret vänder.»
Nu med kraft sin röst han höjde,
Lät sin stämma mäktigt ljuda,
Ropade från udden högljutt,
Över sjön den raske sporde:
»Vems är båten uppå vattnet,
Vems är skeppet där på vågen?»
Männerna i båten säga,
Kvinnorna i skeppet svara:
»Vem är du, som bor i skogen,
370. Som i denna vildmark hugger,
Då du denna båt ej känner,
Själva Väinö-gårdens farkost,
Och ej hjälten invid styret,
Eller den som rodden sköter?»
Sade muntre Lemminkäinen:
»Nu jag känner båtens styrman,
Känner roddarn likaledes:
Gamle trygge Väinämöinen
Sitter själv vid båtens styre,
380. Roddaren är Ilmarinen;
På dess vittutbredda sträcka,
Med en ståtlig man vid styret
Och en kraftfull man som rodde.
Sade muntre Lemminkäinen:
»Ej jag känner denna farkost,
Känner ej det goda skeppet,
Som med rodd från Suomi kommer,
Drivs med årslag fram från öster.
360. Och mot väster styret vänder.»
Nu med kraft sin röst han höjde,
Lät sin stämma mäktigt ljuda,
Ropade från udden högljutt,
Över sjön den raske sporde:
»Vems är båten uppå vattnet,
Vems är skeppet där på vågen?»
Männerna i båten säga,
Kvinnorna i skeppet svara:
»Vem är du, som bor i skogen,
370. Som i denna vildmark hugger,
Då du denna båt ej känner,
Själva Väinö-gårdens farkost,
Och ej hjälten invid styret,
Eller den som rodden sköter?»
Sade muntre Lemminkäinen:
»Nu jag känner båtens styrman,
Känner roddarn likaledes:
Gamle trygge Väinämöinen
Sitter själv vid båtens styre,
380. Roddaren är Ilmarinen;
