Hoppa till innehållet

Sida:Kalevala (Collan) 1922 senare delen.djvu/238

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs

 §  §

234


Sång 42.

Gott har även jag att vara,
Som den stora Sampo äger.»
 Gamle trygge Väinämöinen
Tog till orda då och sade:
»Om du ej vill dela med dig,
Icke avstår halva Sampo,
Taga vi den hel och hållen,
Föra den uti vår farkost.»
 Louhi, Pohjolas värdinna,
60. Gripes då av mäktig vrede,
Kallar Pohjola tillhopa,
Unge män, med svärd försedda,
Kämpar, uti vapen klädda,
För att döda Väinämöinen.
 Gamle trygge Väinämöinen
Tog då fram sin gäddbensharpa,
Och han satte sig att spela,
Började sin tonkonst öva:
Alla lyssnade till spelet,
70. Hörde glädjens ljud med häpnad,
Männerna med muntert sinne,
Kvinnoskaran under löje,
Kämparna med tårfyllt öga,
Gossarna på knä på golvet.
 Pohjas folk till sömns han sjunger,
Sänker skaran uti slummer,
Matthet griper dem som lyssnat,
Domning alla skådelystna,
Unga somna, gamla somna,
80. Under Väinös spel på harpan.