Den här sidan har korrekturlästs
§ §
280
Sång 45.
Män på deras vida gårdar,
Kvinnor uppå fähusgolven!»
Blind en dotter Tuoni hade,
Loviatar, en gammal kvinna,
Värst bland alla Tuonis döttrar,
Vidrigast bland Manuttaret,
Alla svåra plågors upphov,
Tusen vedermödors källa;
Mörk var hela hennes uppsyn,
30. Vederstygglig ansiktsfärgen.
Denna Tuonis svarta dotter,
Ulappalas blinda kvinna,
Redde på en väg sitt läger,
På en usel plats sin stråbädd,
Låg med ryggen vänd mot vinden,
Tvärs emot det skarpa vädret,
Vänd bakut mot drag och kyla,
Mot det häll, där dagen randas.
Nalkades en häftig vindstöt,
40. Stark en stormil kom från öster,
Vinden gjorde henne fruktsam,
Hävdade den dumma kvinnan
På en lövlös svedjesträcka,
På en utmark utan tuvor.
Och hon bar sitt tyngda sköte,
Bar den mödosamma bördan
Tvenne månader och trenne,
Fyra måna’r, fem desslikes,
Under sju och under åtta,
50. Nio månader igenom,
Kvinnor uppå fähusgolven!»
Blind en dotter Tuoni hade,
Loviatar, en gammal kvinna,
Värst bland alla Tuonis döttrar,
Vidrigast bland Manuttaret,
Alla svåra plågors upphov,
Tusen vedermödors källa;
Mörk var hela hennes uppsyn,
30. Vederstygglig ansiktsfärgen.
Denna Tuonis svarta dotter,
Ulappalas blinda kvinna,
Redde på en väg sitt läger,
På en usel plats sin stråbädd,
Låg med ryggen vänd mot vinden,
Tvärs emot det skarpa vädret,
Vänd bakut mot drag och kyla,
Mot det häll, där dagen randas.
Nalkades en häftig vindstöt,
40. Stark en stormil kom från öster,
Vinden gjorde henne fruktsam,
Hävdade den dumma kvinnan
På en lövlös svedjesträcka,
På en utmark utan tuvor.
Och hon bar sitt tyngda sköte,
Bar den mödosamma bördan
Tvenne månader och trenne,
Fyra måna’r, fem desslikes,
Under sju och under åtta,
50. Nio månader igenom,
