Den här sidan har korrekturlästs
§ §
281
Sång 45.
Enligt kvinnans gamla räkning,
Och den tionde till hälften.
När den nionde förflutit,
När den tionde begynte,
Växte hennes vedermöda,
Tyngdes hon alltmer av plågan,
Kunde dock ej fostret föda,
Icke bringa fram sin livsfrukt.
Upp hon steg ifrån sitt läger,
60. Sökte sig ett annat ställe,
Vindens sköka gick att föda,
Gick att alstra fram sin livsfrukt
Mellan tvenne höga klippor,
I en klyfta mellan fem berg,
Men ej föddes hennes foster,
Bragtes icke fram till världen.
Plats hon sökte för att föda,
För att tömma ut sitt sköte,
På den sanka, lösa gungflyn,
70. Invid vattenrika källsprång,
Men hon fann ej där ett ställe,
Fick ej där sitt sköte lätta.
Föda ville hon sin livsfrukt,
Sökte lättnad från sin börda
Mitt i skummet av en eldfors,
I en väldig vattenvirvel,
Under trenne forsars vågsvall,
Under nio branta bråddjup,
Men ännu ej föddes fostret,
80. Ingen lättnad fick den usla.
Och den tionde till hälften.
När den nionde förflutit,
När den tionde begynte,
Växte hennes vedermöda,
Tyngdes hon alltmer av plågan,
Kunde dock ej fostret föda,
Icke bringa fram sin livsfrukt.
Upp hon steg ifrån sitt läger,
60. Sökte sig ett annat ställe,
Vindens sköka gick att föda,
Gick att alstra fram sin livsfrukt
Mellan tvenne höga klippor,
I en klyfta mellan fem berg,
Men ej föddes hennes foster,
Bragtes icke fram till världen.
Plats hon sökte för att föda,
För att tömma ut sitt sköte,
På den sanka, lösa gungflyn,
70. Invid vattenrika källsprång,
Men hon fann ej där ett ställe,
Fick ej där sitt sköte lätta.
Föda ville hon sin livsfrukt,
Sökte lättnad från sin börda
Mitt i skummet av en eldfors,
I en väldig vattenvirvel,
Under trenne forsars vågsvall,
Under nio branta bråddjup,
Men ännu ej föddes fostret,
80. Ingen lättnad fick den usla.
