Den här sidan har korrekturlästs
§ §
289
Sång 45.
Den betryckte sans behålla,
Sjuklingen till ro sig sträcka.
»Samla smärtorna i skrinet,
Plågorna i kopparasken,
För att alla smärtor bringa,
För att all slags sjukdom föra
Mitt på själva Kipuvuori,
Toppen utav plågoberget;
Koka där de svåra smärtor
300. I en oansenlig kittel,
Som ett enda finger rymmer,
Blott en tummes omfång äger.
»Mitt i kullen står en klippa
Och ett hål är mitt i klippan,
Hålet är med navarn borrat,
Har med huggjärn blivit öppnat;
Dit må alla plågor slängas,
Må de svåra smärtor fösas,
Må all pinsam vånda drivas,
310. Må all värk och nöd förvisas,
Att de nattetid ej skada,
Ej om dagen undanslippa!»
Därpå gamle Väinämöinen,
Den evärdelige siarn,
Smörjer alla ömma ställen,
Överstryker alla skador,
Gnider dem med åtta salvor
Och med nio trolldomsmedel,
Höjande sin röst han säger,
320. Yttrar dessa ord och talar:
Sjuklingen till ro sig sträcka.
»Samla smärtorna i skrinet,
Plågorna i kopparasken,
För att alla smärtor bringa,
För att all slags sjukdom föra
Mitt på själva Kipuvuori,
Toppen utav plågoberget;
Koka där de svåra smärtor
300. I en oansenlig kittel,
Som ett enda finger rymmer,
Blott en tummes omfång äger.
»Mitt i kullen står en klippa
Och ett hål är mitt i klippan,
Hålet är med navarn borrat,
Har med huggjärn blivit öppnat;
Dit må alla plågor slängas,
Må de svåra smärtor fösas,
Må all pinsam vånda drivas,
310. Må all värk och nöd förvisas,
Att de nattetid ej skada,
Ej om dagen undanslippa!»
Därpå gamle Väinämöinen,
Den evärdelige siarn,
Smörjer alla ömma ställen,
Överstryker alla skador,
Gnider dem med åtta salvor
Och med nio trolldomsmedel,
Höjande sin röst han säger,
320. Yttrar dessa ord och talar:
19 — Kalevala. II.
