Den här sidan har korrekturlästs
§ §
333
Sång 48.
»Pulsar du som det behöves,
Får du redan nog att göra.»
Havets man, den lille hjälten,
Företog sig då att pulsa
Med den kraft som jämnt behövdes,
Sammandrev en mängd av fiskar
Där man noten skulle lyfta,
Där man lagt dess hundra flöten.
Smeden skötte båtens åror,
180. Gamle trygge Väinämöinen
Var den man som noten lyfte,
Den som upptog garnredskapet.
Sade gamle Väinämöinen:
»Samlats har en svärm av fiskar
Där vår dragnot upp vi lyfta,
Där vi lagt dess hundra flöten.»
Upp ur vattnet lyftes noten,
Upptogs, skakades och tömdes
Uti Väinämöinens farkost;
190. Så man fångade den fisksvärm,
För vars skull man knutit näten,
Sammanbundit denna dragnot.
Gamle trygge Väinämöinen
Styr sin farkost upp mot stranden
Till den blåa bryggans sida,
Till den röda spångens ända,
Ordnar där sin fångna fiskhop,
Lastar ut en benfull skara,
Finner nu den gråa gäddan
200. Som var eftersökt så länge.
Får du redan nog att göra.»
Havets man, den lille hjälten,
Företog sig då att pulsa
Med den kraft som jämnt behövdes,
Sammandrev en mängd av fiskar
Där man noten skulle lyfta,
Där man lagt dess hundra flöten.
Smeden skötte båtens åror,
180. Gamle trygge Väinämöinen
Var den man som noten lyfte,
Den som upptog garnredskapet.
Sade gamle Väinämöinen:
»Samlats har en svärm av fiskar
Där vår dragnot upp vi lyfta,
Där vi lagt dess hundra flöten.»
Upp ur vattnet lyftes noten,
Upptogs, skakades och tömdes
Uti Väinämöinens farkost;
190. Så man fångade den fisksvärm,
För vars skull man knutit näten,
Sammanbundit denna dragnot.
Gamle trygge Väinämöinen
Styr sin farkost upp mot stranden
Till den blåa bryggans sida,
Till den röda spångens ända,
Ordnar där sin fångna fiskhop,
Lastar ut en benfull skara,
Finner nu den gråa gäddan
200. Som var eftersökt så länge.
