Hoppa till innehållet

Sida:Kalmare unionens historia III.djvu/109

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 109 —

klagomålen emot det underhaltiga mynt som utgafs. Christjern hade således på alla sidor ådragit sig hat eller ovilja, och Biskoparna på Jutland, tillika med den högre Adeln i denna delen af Riket, började redan i hemlighet öfverlägga om en Regerings-förändring.

Emedlertid fortsatte Gustaf sina segrar, och hufvudstaden började att lida brist, emedan de fartyg som ditskickades blefvo uppbragte. Norby sjelf kom sent på hösten i afsigt att undsätta den, men en oväntad köld inföll, och de Svenska hade lätteligen kunnat förstöra hans flotta, som var innefrusen, om Lybeckarne icke vägrat dem det bistånd de begärde både af folk och kanoner. Det påföljande tövädret räddade således Norby; men Stockholm blef icke heller provianterad, deremot nalkades de belägrande mer och mer. Bryggor slogos öfver de vatten som omgåfvo staden, och Danskarna, som genom några utfall trodde att