onyttigt fälttåg i Skåne. Denne främling, som förut varit Dansk befälhafvare på Westerås, gick i Svensk tjenst sedan han uppgifvit slottet, och blef icke allenast gift med en af Konungens slägtingar, utan intagen i Rådet, och nyttjad vid flera vigtiga förrättningar. Lik alla lyck-sökare, ägde han förmodeligen talangen att smickra och att göra sig vigtig; men på den krigiska banan visade han icke något prof af sin skicklighet. Norby, som fann sig för svag att försvara hela öen, drog sig med sitt folk inom murarne af Wisby, som derpå belägrades af von Melen. Men Norby förstod att på ena sidan genom föregifna underhandlingar förmå de Svenska till overksamhet, under det att han, å den, andra sidan, lät Danska Regeringen förstå sin benägenhet att öfverlemna fästningen i dess händer. Genom detta löfte erhöll han af Konung Fredrik en bekräftelse på de värdigheter han förut innehaft; och försedd med ett sådant bevis föreställde
