Hoppa till innehållet

Sida:Kalmare unionens historia III.djvu/190

Från Wikisource, det fria biblioteket.
Den här sidan har korrekturlästs
— 190 —

denna förstärkning samlade han all den proviant som kunde fås, lät nedbryta ett kloster i Opslo, från hvilket hans fiende kunnat beskjuta honom, och gjorde sig färdig att uthärda en belägring. Christjern märkte nu försent att han blifvit bedragen. Han lät väl blockera Aggerhus, så att ingen vidare tillförsel skulle kunna ske; men hamnen kunde icke tillstängas, och Gyllenstjerna behöfde endast afbida öppet vatten för att kunna erhålla tillräckligt understöd ifrån Dannemark.

Rådet i Norrige, som icke allenast erkänt Christjern för sin laglige Konung, utan äfven hans son Johan för rätt arfvinge till thronen, hade emedlertid skrifvit ett bref till Danska Rådet, hvaruti all lydnad uppsades Fredrik[1]. De

  1. Detta bref är allt för besynnerligt att icke anmärkas. Deri säges: att Christjern nödgats begifva sig utur Riket utan tillbörlig tilltal och dom, hvilket Rådet och Allmogen i Norrige icke visste af